Det är den åttonde Juli 2021. Jag har just kommit till min lilla stuga efter en rolig arbetsdag hemma på Ängsbackens Handelsträdgård. Jag har hällt upp ett glas rött och öppnat en påse chips. I mitt blickfång har jag femton blinkande vindkraftverk ute i havet. Fåglarna sjunger och kvällen är varm och stilla. Jag älskar svensk sommar.
Sommaren ger oss rosor, som ger oss larver, bladlöss, svampsjukdomar, dofter, njutning och överväldigande färgspektra. Jag gillar nästan alla men mest de där äldre sorterna som är friska, köldtåliga och inte så kräsna.
I min lilla oansesnliga ölandsträdgård har jag nu i vår provodlat några olika sorter för att se om de klarar sig här i bitande havsvindar, utan vatten och med bara sand och sjögräs runt fötterna. Det går bra, fast någon måste vara felmärkt för färgskalan är galen.....någon stackare kommer att bli uppgrävd bara för att den inte matchar.....
Förra veckan började årets trendros Koko Loko att blomma. Jag tycker knoppen är.....jag lindar in det - inte så fin. Sen slår den ut i en ljuvlig blomma som är en blandning av ljus nougat och mormors gamla underbyxor. Den doftar gott, men blommar bara 4-5 dagar innan den vissnar lite osnyggt. Javisst är den speciell, udda, vacker och speciellt i kvällsljuset alldeles underbar. Men jag hade väntat mig något storslaget och är lite besviken.....dessutom passar färgen inte till något annat här.
Bredvid har en storblommig kallt rosa ros slagit ut, det är den som liksom har gått vilse. Den måste vara felmärkt, jag trodde den var orange....besviken....tja, den här rosen kommer att få ett annat hem, kanske hemma på Ängsbacken på min åker, där är inga färger fel, inte ens de som ser ut som karameller.
Sedan har jag en Ghislande de Feligonde som gifter sig med en Hansasteth Rostock och en annan snygging som jag tappat namnet på. Färgskalan är aprikos/orange/blekgul och den gör mig alldeles varm. Jag tror att jag är inne i en Aprikos/orange period.
Än så läge så ser jag att de älskar Öland, solen, kalken i jorden och kanske mest sjögräset som är en fin kvävegödsling. Här finns inga bladlöss, larver eller konstiga prickar på bladen. Kanske för att de får sol hela dagen, men har halvskugga från mina utemöbler vid fötterna (det håller jorden lite fuktigare och möblerna tar lite av den hårda havsvinden)
Rosor älskar ju att stå i solen men hatar att bli stekta. De blir glada av silande vindar men stryker med om det är full storm. De växer bra i sandjord bara de får näring och här på Öland får de precis det.
I senaste avsnittet snackar Monika och jag rosor, kanske kommer vi att plantera några i hennes sommarhus....men det måste vara ett par tåliga rackare.
Vi får se hur det blir - det är alltid spännande med projekt.
Nu mina vänner ska jag tända mina karlskronalampor (här finns varken vatten eller el) och så ska jag lägga mig i soffan med en god bok.
Vid pennan med mygg som sällskap//Jenny Eskång, enpoddomträdgård, skönt grönt gott.